Internationella kvinnodagen och nostalgi

Publicerad 2010-03-08

Om det inte vore för ett sms från min syster hade jag inte ens tänkt på att det är den internationella kvinnodagen idag. Men sms:et fick mig att minnas den internationella kvinnodag som jag "firade" i Moldavien. Kom på att jag till och med bloggade om det i min gamla blogg. Bjuder på en liten nostalgisk repris:

För att kompensera för resten av årets förtryck har den moldaviska regeringen infört två dagars ledigt till alla kvinnornas ära. ”Hej vi köper tårta, blommor och låter er softa i ett par dagar så kom fan inte och säg att vi inte är sköna killar”. Kanske fanns det någon djupare tanke bakom beslutet även om jag är rätt övertygad om att det var blomförsäljarna som gynnades mest. Hur som helst hade jag inte tänkt ägna ett blogginlägg åt att svettas över dubbelmoral och oansvariga politiker medan jag vevar med mina arga feministarmar. Nej, tvärtom är jag ganska tacksam över denna oväntade ledighet som äntligen gav mig ett tillfälle att lämna Chisinau som på senaste tiden känts gråare än någonsin. Så när C, en av mina moldavkompisar som jag lärt känna via IJC, frågade om jag ville följa med till hennes mormor som bor i Rosu, en by utanför Cahul, Moldaviens tredje största stad, kunde jag ju knappast säga nej.

Cahul är långtifrån den fattigaste staden i Moldavien, trots det var det svårt att inte bli påmind om den massmigration( cirka 800 000, en fjärdel av befolkningen, beräknas ha lämnat landet enligt http://www.iom.md/strategy.html) som drabbat Moldavien sedan Sovjetunionens upplösning. Tomma hus och byggnader där studenter tidigare hade bott vittnade om en tid då en stor del av den yngre generationen fortfarande fanns kvar i staden. Även C:s familj är splittrad. När hon var sju år lämnade hennes mamma och moster Moldavien för att söka lyckan i Turkiet, där de tjänar så pass mycket att de kan försörja både sig själva och de släktingar som är kvar. Pappan flyttade till Chisinau där han lever med en ny familj vilket naturligtvis inte var helt otraumatiskt, speciellt inte i ett land som Moldavien där kärnfamiljen är så viktig.

Hur som helst, man kan säga mycket om moldaver och deras livsöden, men ingen kan anklaga dem för att inte veta hur man tar hand om en gäst. Under de dryga två dagar som jag var där blev jag gödd med kyckling från gården, borstj, majonässallader och mamaliga, något slags majsgröt som moldaverna av någon anledning är omåttligt stolta över. Jag fick till och med låna för korta mjukiskläder i en färgsprakande blandning, ”You’re the guest”. Väldigt synd att jag inte förevigades på kort (hade lånat Fabiennes kamera men batteriet tog slut) för jag såg ungefär ut som någon som grävt bland Myrornas allra skabbigaste utbud.

Mormor Marias köksbord i Rosu. 

Självklart kom jag bättre överens med mormor Maria än med C. Det är något med mig och äldre tanter för jag blir så där otroligt oemotståndlig och de bara älskar mig, och jag älskar dem. Så om det obland var lite ansträngt med C så kompenserades det med den värme som lilla hetsmormor utstrålade. När det var dags för mig att åka fick jag till och med en flaska hemmagjort vin och två burkar inlagda tomater som avskedspresent.

På vägen hem höll jag på att kvävas till döds i avföringsångorna på världshistoriens äckligaste toalett: ett hål i marken med en meter kort cementvägg som skydd intill nästa ”toalett”. Kvinnan bredvid mig kräktes och jag kom att tänka på U från IM, som råkade tappa sin väska i ett annat hål, i en annan Moldavisk by. Jag mådde illa hela den brokiga vägen till Chisinau men när jag kom tillbaka till Riscani var allting plötsligt mindre grått. Mars ut sen blir det vår på riktigt.

POSTAT I | 2 KOMMENTARER

Kommentarer

Malin 2010-03-10 20:29:03

haha, jag fick faktiskt inlagda paprikor av den här tanten också. Ja, jag känner inte heller igen mig i det Gerner säger. För övrigt hade jag hans fru som handledare en gång.

Sanna 2010-03-10 16:24:25

Du måste komam och hälsa på min ungerska farmor - hon är gulligast i världshistorien och ger en inlagda paprikor! Alltså gubben DN snackat med verkar inte ha så stor koll hur kvinnodagen ses på i öst: "- Det är väl bara i de forna öststaterna som den betraktas med misstänksamhet. Där kopplas den fortfarande samman med diktaturen, säger Gerner." http://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnodagens-stormiga-historia-1.1056888

Skriv kommentar

Senaste kommentarer

Anhörigbloggen

Malin Fagerberg Wikström skriver på
Anhörigfondens blogg

Ålder 25

Bor Stockholm

Familj Pojkvän, pappa, bror, syster och hennes familj. Förlorade sin mamma i livmodercancer hösten 2009

Gör Pluggar ryska, internationella relationer och östeuropakunskap men har just nu studieuppehåll. Jobbar på ett äldreboende för att kunna betala hyran.

Bloggar om Livet före, under och efter cancern

Nås på malin.wikstrom.fagerberg@gmail.com

Bloggarkiv

Månadens profil

Blogglänkar

Kategorier